Hon börjar verkligen bli en liten egen person nu. Hon pratar och skrattar väldigt mycket, egentligen varje gång man pratar med henne om hon inte är arg så klart, då skäller hon mest. Det är så roligt att följa hennes utveckling och samtidigt veta att vi har så mycket att se fram emot. Jag känner mig otroligt lycklig för att jag fått henne och för att jag har en sån underbar liten familj! Nu sover hon sött och jag vill egentligen bara gå in till henne och krama, krama och krama henne. Men jag låter henne sova istället, det är lugnast så!
Ett argt Tuva-troll!
1 kommentar:
Oj, redan vänt sig! Det var tidigt, duktig Tuva!
Skicka en kommentar