onsdag 31 december 2008

Året 2008

Den sista kvällen 2007 och den första natten 2008 spenderades hemma hos Lotta och Johan. Jag var nykter, för i min mage låg det lilla frö som skulle bli vår Tuva. Redan då, när endast c:a 9 veckor av min graviditet gått trodde vi att det skulle bli en liten tjej.

På nyårsafton med lilla Tuva i magen

Illamåendet satt i nästan hela tiden men i mitten på januari började det mer och mer släppa. Vi var på inskrivning på MVC och samma dag fick jag med hjälp av min favoritläkare Magdalena se lilla bebisen för första gången. Några veckor senare fick även Mattias komma till mitt jobb för att för första gången se liten. Vintern i stallet är snöfri och geggig men jag kämpar på med både mockning, fodring och ridning trots små bekymmer med ryggont. I mitten på februari känner jag den första lilla antydan till sparkar från den lilla. Vi reser upp till norrland för att fira Mattias 30-årsdag och smärtor i ryggen gör att jag sover dåligt, vi har dock en trevlig helg med familjen.


Mattias på väg till överaskningen, Bobaborg!

I början på mars är det äntligen dags för rutin ultraljudet, allt ser bra ut. Det beräknade förlossningsdatumet blir framflyttat från 24 juli till 4 augusti (men vi satsar på en 080808). Vi boar och shoppar och förbereder oss för bebisens ankomst redan nu, så mycket som ska handlas och det är ju så roligt! I slutet på mars konstaterar jag att nu kan man se att jag väntar barn och blivande pappan får känna en första spark. Halsbrännan dyker ovälkommet upp i samband med påsken som spenderas på jobbet och hemma hos mamma och pappa. Vagnen inhandlas, tidigt visserligen men vad gör man när man hittar den man vill ha till en billig peng på blocket?! I början på april märker jag att det blir tyngre att jobba på i stallet och en antydan till foglossning börjar göra sig påmind. I början på maj är vi på bröllop i UNDERBART vårväder. Jag sjunger i kyrkan och det är tungt med den stora magen, men jag känner mig vacker. Jag får min havandeskapspenning godkänd och nu börjar jag se ett mål i sikte. Jag jobbar mitt sista pass en kväll i början på juni. Nu ska jag bara vara ledig och njuta hela sommaren. En värmebölja gör att jag att jag premiärbadar redan i juni, i Largen såklart. På landet är det renovering och utbyggnad som står på schemat!


Utbyggnaden på landet (det omålade)

I mitten på juni går vi på föräldrautbildning, en heldag i ett gassande hett rum, vi lär oss dock inte mycket nytt. Vi renoverar i vår lägenhet. Ett gäng spanjorer som talar dålig svenska och vi känner oss mycket oroliga för resultatet. Vi bor hemma hos mamma och pappa under renoveringen och det är också där vi firar midsommar med Hanna, Chris och Dylan. Jag får en fruktansvärd klåda över hela kroppen och tar blodprover på MVC som visar sig vara helt normala. Mattias börjar sin semester efter midsommar och så fort vi fått ut spanjorerna ur den färdigrenoverade lägenheten åker vi upp till familjen i norr. Vi spenderar någon vecka där i blandat sommarväder. Vi spenderar resten av sommaren med att pyssla på hemma , vara på landet och göra små utflykter.


På utflykt i stan i v. 38.

Mattias, Dylan och jag (ja, Tuva med såklart)

Jag tycker det är jobbigt att sova, är uppe och kissar varannan timme och vaknar ofta och har ont i hela kroppen. Mamma fyller 60 och bjuder på stort kalas på landet i extrem hetta. Natten mot festen tror jag inte jag kommer kunna vara med och ligger vaken i tre timmar med förvärkar, hinner dock vara med på festen men är trött och slö. Mattias börjar jobba igen och värmen håller i sig. Jag ägnar mina dagar åt att ligga i en solstol på Södran och sola min tjocka mage. Ungefär samtidigt som värmen ger med sig känner jag första värken och efter 1½ dygn med värkar föds vår älskade Tuva den 6/8 kl 08.52.


Första amningen. Tuva någon timme gammal.

Mängder med människor gratulerar, hälsar på, skickar SMS och kommer med presenter. Mattias är hemma de första 3 veckorna och vi lever i en liten bebisbubbla. OS sändningarna står på i stort sett dygnet runt och jag, full av amningshormorner, gråter över folks guldlycka. Jag ammar lilla trollet och det fungerar bra men gör galet ont. Vi får besök av en mäkta stolt farmor i några dagar. Vardagen rullar på, Mattias börjar jobba och jag fyller mina dagar med Tuva och vardagsbestyr. Vi åker en premiärtur till landet och målar hus i slutet på augusti.


Sara i målartagen på landet.

I september åker vi upp till norrland för att hälsa på Mattias familj för första gången.


Med kusinen Jossan.

Hösten blir vacker, vi går på höstmarknad på Skansen och tar familjekort.


Skansen, i moster Hannas famn

Amningen börjar strula när Tuva är 2 månader, det blir mycket gråt både från mig och Tuva. Vi kämpar på och hamnar tillslut på banan igen! En helg i slutet av oktober åker vi med vänner till landet och plockar svamp, en underbar helg.

Ett riktigt svampår blev det.

I mitten på november är det äntligen dags att rida igen, efter 6 månaders uppehåll. Min födelsedag hamnar i skymundan eftersom Tuva döps i Ekerö kyrka dagen efter. Faddrar är Ida och farbror Tomas och moster Sara sjunger underbart vackert i kyrkan.


En nydöpt liten Tuva

December rusar förbi i en väldig fart och plötsligt är det 4:de advent och julfirande hos mormor och morfar. Dagen innan julafton bär det återigen av upp till Härnösand och julafton hos farmor. Vi kommer hem igen på annandagen mätta på julmat och paket!


Årets julkort/tackkort till dopet.
När jag skriver detta är det nyårsafton. Kvällen ska firas tillsammans med moster Sara och Thomas. En smarrig vitchoklad glasstårta står i frysen i väntan på desserten.

2008 bestod till stor del av väntan, närmare bestämt 8 månaders väntan. Resten bestod av lycka. Det här året var nog det största i mitt liv och jag ser fram emot kommande år och allt vi kommer få uppleva med vårat lilla troll. Jag tänker inte ge några nyårslöften, bara försöka leva i nuet och njuta av tiden jag har med Tuva.

tisdag 30 december 2008

Vinterpromenad

Det har varit rejält kallt ett par dagar. I stallet är marken fryst vilket är skönt, då slipper man gegget i hagen. Igår var vi ute på promenad. Kall, hög luft och strålande sol. Ingen snö, men frost, det är ju i alla fall vitt!



Glad tjej på promenad.

Underbara unge!

Och så lite mer smakisar

Dag 2 gick lika illa som första dagen. Hon tokkräktes. Denna gång hade jag dock rört ut palsternackan med ännu mer bröstmjölk (typ 15 ml bröstmjölk till 2 tsk palsternacka). Hur i helsefyr ska man göra då? Försökte googla lite på problemet men hittade inga bra svar. På BVC sa de att man skulle ta det långsamt, det var helt okej att ta en paus om barnet inte gillade det. Men det är ju inte det att hon inte gillar maten, bara det att hon kräks av den. Vilket i och för sig kanske är samma sak!? Hon gapar i alla fall när jag kommer med skeden. Ja ja jag tänkte att jag gör ytterliggare ett försök och att den här gången blanda ut det med ÄNNU mer bröstmjölk. Och idag lyckades det, hon kräktes inte! Hon åt säkert tre teskedar och det känns fullt tillräckligt till att börja med! Imorgon tänkte jag att hon ska få smaka lite potatis istället.

Mmmm palsternackspuré

-Va f*n är det här?

-Fy tusan va äckligt!

söndag 28 december 2008

Första smakportionen

Vi har pratat om att låta henne få smaka mat i flera veckor, men det har inte blivit något bra tillfälle. Jag kände att jag ville att Mattias skulle vara hemma första gången vi provade (vill ju ha det på film ju). I alla fall så kändes idag som en bra dag. Palsternacka stod på menyn, bröstmjölk stod urpumpat och klart i kylskåpet och bebisen verkade nöjd. Hon gapade i alla fall glatt när skeden kom, sen stirrade hon på mig som om jag var dum i huvudet när maten kom in i munnen. Den där lilla skeden med palsternacka åkte ut och in, hon måste ju ha svalt någonting för i nästa sekund började hon kräkas. Usch och fy, palsternacka var verkligen inte gott! Men imorgon gör vi ett nytt försök!

Nu är glada julen slut slut slut...

Hemma igen! Vi har haft det bra men det är underbart skönt att komma hem igen. Vi var ett jätte gäng hos farmor men eftersom vi hade Tuva fick vi det bästa rummet. Trots en skön 1.60 säng har vi inte sovit speciellt bra. Tuvas oroliga nätter håller i sig och den här sängen var dessutom supermjuk så hon rullade in i mitt ansikte hela tiden. Det här har vi haft för oss under julhelgen:
Tisdag:
Vi begav oss upp norr efter frukost och plock i lägenheten. Vi fick åka i strålande fint vinterväder men hade om tur var solen i ryggen. Tuva somnade efter 10 minuters bilfärd och vakande c:a 5 minuter innan vårt lunchstopp i Tönnebro. Där var hon sedan på superhumör och efter mat, ammning och toabesök åkte vi vidare. Tuva somnade efter en liten stund och sov sen fram tills vi var framme! Det blev kramkalas med allihopa och sen middag bestående av god gryta. Resten av kvällen umgicks vi medans skinkan kokade på spisen, det vart även en hel del snapsande (dock inte för mig) innan vi gjorde natt.

Tuva älskar att åka bil.

Onsdag:
Julafton! Vi vaknade vid 8.15. Tuva åt medan pappa gick ut med Dumle och sen gick vi upp och satt oss vid dukat frukostbord. Efter frukost gick vi ut och åkte lite pulka, jag och Tuva följde med men stod mest och tittade på (jag åkte ett åk i alla fall). Efter det tog jag och Mattias en långpromenad och åt sen lunch. Vid 13-tiden åkte vi och hämtade Mattias farmor Agnes och åkte sen för att tända ljus på Mattias pappas grav. Jag hade tänkt att gå in in kyrkan och tända ett ljus för Emil men kyrkan var stängd tyvärr. När vi kom hem igen var det dags för Kalle Anka och i samma stund det var slut kom tomten (i form av Jocke). Det blev en paketutdelning som hette duga. Till middagen kom även bonussyskonen Magnus och Helena med respektive. Vi åt och åt och spelade sen sällskapsspel tills Tuva gav upp och ville gå och sova.


Sötaste jultjejen

Lasse Kronér, vilken lirare :)

Hos gammelfarmor Agnes


Tuva med julklapp från farmor, dockan Julia. I bakgrunden synns ytterliggare en julklapp, en babyvakt! Tuva fick även pengar och presentkort så nu ska shoppas!
Torsdag:
På juldagen kom Mattias syster med familj.Jag hade tyvärr fått ont i halsen under natten och kände mig inte pigg. Det blev återigen klapputdelning och efter det pulkaåkning. Tyvärr orkade jag inte följa med utan blev kvar hemma med Tuva. Vi slöglodde på TV hela eftermiddagen och jag passade på att slumra till lite då och då. Det blev ytterliggare ett gott julbord med många snapsar (men återigen ingen för mig). Efter maten tittade vi lite på kort och umgicks. Tuva var mycket nöjd och låg naken på bordet och pratade och sprattlade.

Fredag:
Dags att åka hem. När vi vaknade hade de flesta redan packat ihop sig och var på väg. Vi åt en lätt frukost och packade sen medans farmor och gammelfarmor passade Tuva. Vi körde hem gammelfarmor Agnes och åt en snabb lunch med henne innan vi begav oss ut på vägarna igen. Även denna dag fick vi åka i fint vinterväder (det blev dock mörkt snabbt). Tuva sov som vanligt hela vägen, ett kort stopp i Tönnebro för fika och godisinhandling och vid 19.30 var vi hemma igen. SKÖNT!

Så var den över, Tuvas första jul. Nu laddar vi för nyår som ska spenderas hemma hos moster Sara och Tomas.

onsdag 24 december 2008

2 år

Idag är det 2 år sen. 2 år sen det som inte får hända hände, det som händer andra men inte en själv. Det har hänt mycket på 2 år, men samtidigt inget alls. Saknaden är lika stor, om inte större. Sorgen något lättare att leva med. Efter 2 år går det fortfarande inte en enda dag utan att han finns i mina tankar, inte en enda dag utan att jag saknar, minns och sörjer. Nuförtiden finns det även plats för glada minnen, inte bara för sorg. Men det har tagit sin tid, 2 år ungefär.







Vi älskar dig för alltid Emil.



Emils grav. Ekerö kyrka.

Tuva önskar...




God Jul och ett Gott Nytt År!





måndag 22 december 2008

Igår firade vi jul med min familj. Julafton blir hos Mattias mamma i Härnösand och därför inföll julen med min familj på 4:de advent. Det blev i alla fall Tuvans första julklappsöppning. Spänningen blev tyvärr för stor för lillan så hon somnade och sov igenom hela altet! Hon hann träffa jultomten innan dock. I år hade vi ju bara köpt 1 paket var till de vuxna och vi trodde därför att det inte skulle vara lika många klappar som tidigare år. Men så var tydligen inte fallet, det var paket överallt och paketöppningen tog sin lilla tid.


När barnen fått sitt var det de vuxnas tur. I år lekte vi paketleken för första (men förhoppningsvis inte sista) året. Paketleken går till ungefär så här: Alla som vill delta i leken köper ett visst antal paket för en viss summa (vi hade valfri mängd paket som max fick kosta 150 kr tillsammans). Alla paket slås in och läggs på ett bord. Deltagarna placerar sig sedan runt bordet och en efter en får slå en tärning. Varje gång man får en 6:a eller en 1:a får man ta valfritt paket ur pakethögen, men man får inte öppna det. Tärningen går runt tills alla paket är slut. Paketen öppnas och sen sätts en timer på typ 30 minuter. Tärningen går återigen runt och denna gång får man om man slår en 6:a sno ett paket från någon annan. För att öka på spänningen kan man lägga till att man även får sno paket om man slår en 1:a när det är 10 minuter kvar av tiden. De paket man har när tiden är slut är de paket man får. Mycket rolig lek!


Idag står städning och packning på agendan. Dags att sätta fart!

Kusinerna kramas

Tuva loves fötter

Hon har hittat sina fötter. Nästan varje vaken stund ligger hon dubbelvikt med fötterna i vädret och pillar, tittar och håller. De är fina tydligen, och de ser goda ut, dock har hon vissa svårigheter med att få in de i munnen. När hon inte håller i sina fötter vänder hon sig. Man hinner knappt lägga ner henne på golvet innan hon ligger på mage och gastar för att hon inte kommer tillbaka till rygg!

Fällkniven!

torsdag 18 december 2008

Utvecklingsfas?

Jag hoppas verkligen att det är en utvecklingsfas, att det inte är så här hon har tänkt att vara. Hon är så extremt gnällig för tillfället, kvällarna är värst då är hon antingen gnällig eller hysterisk. Hon vill vara nära, nära hela tiden helst sitta i min famn konstant men inte ens det hjälper. Hon har ingen ro i kroppen, det spritter i henne hela tiden men hon orkar inte riktigt hänga med. Hon vaknar flera gånger per natt, bortskämda jag är ju van vid att hon sover hela nätterna. Oftast är hon glad och somnar om efter lite tutte, men jag hoppas att det bara är tillfälligt för jag gillar att sova hela nätter. Att amma fungerar knappt alls för tillfället, på morgonen och förmiddagen är det okej men ju längre dagen går desto mindre tålamod får hon. Hon släpper hela tiden bröstet och skriker och däremellan försöker hon sätta sig upp med tutten i munnen (aningen smärtsamt kan mamman meddela). Vi ger henne ersättning på kvällarna eftersom hon inte nöjer sig med bröstet och det gillar hon bättre, hon kan ju sitta upp och äta det. Allra bäst är det om jag ammar liggandes i sängen så jag får väl göra det oftare antar jag!

Jag var på mammagrupps-träff på BVC idag och de allra flesta hade samma "problem" med sina bebisar så jag antar att det hör till. En av mammorna pratade om 19 veckors krisen (jag har beställt boken Växa och upptäcka världen som jag fått rekomenderad av flera personer) och antar att det är den Tuva har hamnat i. En mysig sak är att hon blivit så gosig, hon kramas verkligen nu och det är det mysigaste som finns. Långa stunder är hon nöjd i min famn med kinden mot mitt bröst och min tröja i ett fast grepp. Det är mindre trevligt när hon får tag i mitt hår och drar, hon lyckas alltid få tag i underhåret (aj aj aj).


Nu lät det här kanske som ett mycket negativt inlägg. Det är inte så farligt som det låter. Jag tycker fortfarande att Tuvan är det bästa som hänt och att det fortfarande är mycket roligt att vara hemma med henne och dela hennes dagar. Men det är aningen frustrerande när hon är ledsen och man inte vet vad som är fel. Speciellt när Mattias jobbar kväll och jag inte får någon avlastning! Precis för tillfället sitter hon i soffan med sin pappa och myser. Hon har tryckt i sig typ 250 ml ersättning senaste 2 timmarna och verkar mycket tillfreds med tillvaron. Lilla älskade troll!

tisdag 16 december 2008

Bajskalas

Tuva har verkligen ingen rutin på hur hon "sköter magen"(som man så vackert kallar det i vården). Ibland kan hon bajja en gång om dagen, ibland var 5:e dag eller ännu mer sällan. Igår var vi hemma hos Ida och Thia och fikade när Tuva plötsligt bestämde sig för att göra nummer 2. Det var bara det att hon gjorde nummer 2 "all over the place". Det var bajs precis överallt, jag fick svabba av henne i handfatet och sen byta fina tomteutstyrseln till extra kläderna som tack och lov fanns i skötväskan. När vi kommit hem igen gjorde hon samma sak ytterliggare en gång. Bara att byta allt igen, tur man inte är så känslig! Nu, tänkte jag, kommer hon inte bajsa på flera dagar, men imorse körde hon en favorit i repris. Så det var bara att torka och svabba av bebis en gång till...

lördag 13 december 2008

Fasansfulla fantasier

Vi satt i vardagsrummet på morfars kalas när vi hör en duns från trappan. Jag tänker först att någon av ungarna har ramlat men hör plötsligt Tuva börja gallskrika. Jag springer självklart dit med hjärtat i halsgropen. Mattias har ramlat i trappan på väg ner, med Tuva i famnen. Vilken instinkt man har som förälder ändå, självklart tar man emot sig när man ramlar, men inte när man har sin bebis i famnen. Mattias ramlade i alla fall platt på rumpan, men Tuva satt oskadd kvar i famnen på honom. Dock blev hon tokrädd (men jag vart nog räddare). Och fy sjutton vilka hemska fantasier detta satte igång... Nu sover bebisen i vagnen, pappa Mattias sitter i soffan med öm skinka!

torsdag 11 december 2008

Shopping i dagarna tre..

Här har det shoppats och shoppats inför jul. Tre dagar har vi kämpat i tre olika shoppingcenter och ändå är vi inte klara! Den här julen har vi ändå begränsat klapparna och bestämt att vi köper klappar till barnen och EN vuxen. Vi drog lott på första advent och jag fick min syster Sara, tack och lov. En runda till på stan och sen är jag förhoppningsvis klar med julinköpen!
I måndags provade Tuva hoppgungan för första gången. Det gick bra, hon tyckte det var okej men allvarligt talat tror jag inte att den kommer användas speciellt flitigt hemma hos oss.

Glad skit!

Nu övas det för fullt här hemma på att ligga på mage. Hon vänder sig riktigt bra från rygg till mage, men har totalt glömt bort hur man vänder sig tillbaka. Igår höll hon på att knöla runt i babygymmet och hamnade hela tiden utanför, men det gjorde tydligen inte så mycket, hon var nöjd ändå!


Övning ger färdighet...

Hon har äntligen växt i alla söta snickarbyxor jag har köpt. Idag inviger hon sina svarta manchestersnickisar från Benetton (Traderafynd!), toksött!



Idag har hon snickarbyxor från Beneton och body med färgglada elefanter på.


Vi ska strax åka till pappas jobb och hälsa på. Hans arbetskamrater tjatade de första månaderna men gav sen upp hoppet, då slog vi till med ett besök! Sen åker vi vidare ut på Ekerö. Kusinen Sebastian har luciatåg idag och det vill vi självklart gå och se på. Vi sover sen kvar på ön eftersom vi ska till stallet imorgon, tur som vi har kommer vi även att kunna gå på kusin Dylans luciatåg på dagis på morgonen klockan 7.30 (herrejösses så tidigt!). Idag fyller morfar år, vi ska fira honom på lördag men jag och Tuva har köpt en liten present som han ska få redan idag! Men nu är klockan alldeles för mycket, dags att sätta fart!

söndag 7 december 2008

4 månader

För 4 månader låg vi på BB och snusade liten skrynklig bebis. Vi hade precis haft besök av en läkare som konstaterat att bebis var fläckfri och vi hade börjat förbereda oss på att få åka hem med vårat lilla underverk. Det var varmt i luften även om jag inte minns hur vädret var. Nu är det grått och kallt, adventljusstakens andra ljus brinner i vardagrummet och bebisen sover gott i soffan medan pappan kollar på skidor. Mattias frågade mig imorse om jag fick välja en dag som skulle gå i repris jämt, vilken dag skulle jag då välja? Min första spontana tanke var dagen då Tuva föddes... men med närmare eftertanke så skulle jag inte vilja ha så ont varje dag så jag ändrade mig istället till någon av de där första dagarna. Dagarna när det bara var jag, Mattias, Tuva och Dumle, en soffa, OS, augustivarmt och massor utav känslor. Vilken härlig tid det var, vi konstaterade att vi levde verkligen i en liten bebis bubbla, där det bara var glädje och massor utav glädjetårar! Nu är det fortfarande glädje, lite färre glädjetårar dock nu när hormornerna har stabiliserat sig lite, men mer vardag. En dag ser ut ungefär så här:


Tuva vaknar mellan c:a 5-6 och äter lite tutte, somnar sen om och sover till 9-tiden ungefär. Vi vaknar, pratar lite i sängen, byter blöja och klär på oss. Jag lagar frukost och Tuva "gymmar", sen sitter ofta Tuva i sin matstol medan jag äter och surfar lite på datorn. Efter ganska exakt 1½ timme blir hon trött och somnar ofta i vagnen. Vi är mest ute och flänger på förmiddagen, någon dag i veckan är vi bara hemma och slappar men annars varvar vi fika med vänner med shopping och stallet. Hon sover minst 3 timmar, ibland 5 timmar och vaknar sen med sug i magen. Det blir mycket tutte under eftermiddagen, mer om hon sovit 5 timmar. Ibland sover hon små powernaps under eftermiddage/kvällen och ibland tar hon bara en längre sovstund. Mellan sovandet vill hon helst sitta på mig, kortare stunder kan hon nöja sig med att ligga på golvet eller sitta i stolen men mest vill hon bli buren. Hon pratar mycket och högt och har sin mest vakna och glada period nu. På kvällen blir det fortfarande en hel del gnäll och vi får ofta äta middag med henne i knät. Vid 20-tiden får hon ny blöja, pyjamas och AD-droppar samt magdroppar (för de äckliga fisarna). Om mamman fick bestämma skulle Tuvan somna ungefär här. Men i det här hushållet bestämmer inte mammor så Tuva är vaken till c:a 21.30-22.30 och somnar sen gott med pappa och mamma i sängen och tutten i munnen. Jag bär över henne i hennes egen säng efter en stund och där sover hon oftast gott hela natten.


Nu ska jag ner i källaren och hämta upp jullådan. Dags för etapp 2 i julpyntandet!




Den finaste! *älskar*

tisdag 2 december 2008

Hurra för Tuva idag!

Idag blir hon 4 månader mitt lilla troll. Helt otroligt! Hon växer som ogräs den där lilla, jag har dock inte varit och vägt henne på evigheter så jag har ingen aning om vad hon kan tänkas väga! Jag tror dock att hon har gått upp för till och med jag ser att hon har växt. Vi har nu gått över till storlek 62 i kläder (men hon har fortfarande 50 och 56 också). Jag har galet mycket kläder som jag måste göra mig av med så jag tänkte lägga upp lite på Tradera. Ska bara finna orken till det först.

Hon kör helbrunt idag på 4 månadersdagen!



Jag hade ju tänkt att vänta så länge som möjligt med att börja med smakportioner, har verkligen haft som mål att HEL amma i 6 månader. Men senaste dagarna har hon vart så gnällig och jag tror att det kan bero på att hon inte är nöjd med bara bröstet. Hon har fått ersättning vid några tillfällen men jag kan ju inte påstå att hon är speciellt intresserad av det heller! Vi får se hur jag gör. Jag fick i alla fall tips av en kompis att inte börja med potatis utan att istället börja med något sötare, som mer påminner om bröstmjölk i smaken, palsternacka tipsade hon om!

Hon börjar bli så duktig på att ta i saker och föra de till munnen. Hon får tag i nappen och koncentrerar sig hååååårt på att få in den i munnen. Tyvärr lyckas hon sällan, det blir oftast handen som hamnar i munnen istället. Men hon är så söt när hon försöker, hon stirrar så hårt på nappen att hon tittar i kors.




Det är svårt att få bra grepp om nappen.


Koncentrationen ligger på topp!

Senaste kvällarna har Tuva kommit i säng jätte sent, det är nästan som om hon har vänt på dygnet. Hon klarar inte av att gå och lägga sig om inte jag och Mattias också lägger oss samtidigt. Häromdagen till exempel så somnade hon i min famn vid typ 20.30. Perfekt tänkte jag, lagom tid för att somna. Hon somnade verkligen stenhårt och låg helt avslappnad i min famn. Jag tänkte precis gå och lägga henne (efter c:a 15 min) och då vaknar hon igen och är superpigg! Efter detta var hon gnällunge fram tills att jag gick och la mig vid 22-tiden. Då somnade hon i min säng vid bröstet och när jag skulle lägga över henne i sin egen säng efter en stund vaknade hon såklart till och började snacka. Som tur var somnade hon om efter bara några minuter! Sen sover hon oftast hela nätterna och gärna länge på morgonen (vilket visserligen är skönt men ändå)... jag vet inte hur vi ska bryta detta mönster! Jag skulle vilja att hon somnade mellan 20 och 21!

Nu ska jag ut till Ekerö och gå på julmarknar, sen blir det middag hemma hos mamma och pappa!

Knäpp ungen...

Igår roade hon sig med att ligga i gymmet och vända sig om till mage. Det var bara det att när hon väl kom över på mage blev hon skitförbannad och visste inte hur hon skulle ta sig tillbaka på rygg... knäppskallen!

söndag 30 november 2008

Vänskap

Hon gillar honom: Giraffen Raffor.

Tuva=kärlek

Det är helt fantastiskt att hon finns min lilla Tuva. Varje morgon vaknar jag med en bekant känsla i kroppen, en känsla som känns jag inte känt på många år, det tar en liten stund innan jag kan definera den: Känslan av att vara nykär, alldeles tokförälskad i denna ljuvliga lilla flicka, den finaste!

Lilla "luvan" i nya fina mössan.

Hon utvecklas och utvecklas. Hon älskar att prata och gör det nästan all vaken tid. Hon ligger aldrig still min lilla prinsessa, armar och ben flaxar och hon lyckas ta sig runt i babygymmet genom att knöla runt! I veckan invigde vi matstolen, hon fick inte smaka något, bara sitta men det var populärt. Nu har jag henne i den när jag lagar mat och hon är mycket nöjd.



Full koncentration.

Stortjejan!

Resumé

Herregud vad man inte hinner något alls! Jag tänker att jag ska göra massor utav saker men sen går bara dagarna och timmarna förbi i rasande tempo och inget blir gjort! Jag försöker dock njuta av min fina fina dotter så mycket som möjligt, varje dag.

Vi har haft en fullspäckad vecka. Måndag var det lunch hemma hos kollegan Annika med bebis. Jag och kollegan Rebecca tog oss dit i snöoväder och kom dit som två snögubbar, det vräkte verkligen ner snö! På tisdagen var jag i stallet själv medan Tuva och pappa var hemma. Onsdag var jag och Bella och barnen på IKEA, mycket trevligt! På torsdagen tog jag med mig lillskruttan och åkte till stallet, hon brukar sova men den här gången blåste det otroligt mycket och hon vaknade av stormen när jag la ner henne i vagnen. Jag fick mocka med en hysteriskt skrikande bebis och 7 höns som tittade på... intressant! På fredagen var jag till MVC för att sätta in en spiral (kändes inte ens!) jag hade sen tänkt åka tillbaka till IKEA för att köpa adventsljusstakarna som var slut sist men kände att jag inte orkade. Jag ringde Bella när jag kom hem och då var hon sugen på att åka med till IKEA även idag och då kom orken tillbaka. Vi var och kollade runt lite i Barkaby-affärerna och handlade massa julpynt och avslutade sen på IKEA där jag hittade ljusstakarna (jippi). I går (alltså lördag) var jag, Ida, Thia och Tuva hemma hos Anna på Me&I party. Vi handlade inget men det var mycket trevligt att träffa Anna. På kvällen hade Ida och Peter en liten sammankomst (eller fest kanske det heter) så trevligt så! Tuva skötte sig hela dagen men verkar ha blivit rätt trött för hon sover fortfarande och klockan är 10.20, skruttis!

söndag 23 november 2008

Födelsedattedittedag

I fredags var det dags att fylla år igen. Detta år var all fokus på dopet/Tuvan och jag blev bortprioriterad, men så kan det va! Inget slår min förra födelsedag:

Jag hade "gått över" ungefär 5 dagar men ville inte hoppas eftersom det inte var första gången som min mens var sen. Jag hade sen flera dagar tillbaka typiska menssymtom, dvs. ömma bröst och lätt mensvärk. Jag minns att min födelsedag inföll på en onsdag detta år och att vi höll på att planera en höstfest på jobbet. Vi skulle samma dag åka och handla till denna fest. Jag var på gynakuten den här morgonen och beklagade mig över mina ömma bröst för en barnmorskekollega. Hon frågade om jag inte kunde vara med barn? Och jo svarade jag, det är ju inte omöjligt. Hon tyckte att jag skulle gå och testa mig direkt där på jobbet men jag kände att jag nog ville göra det hemma i lugn och ro. Jag hade i vilket fall som helst bestämt mig för att inte testa mig förens på fredagen. I alla fall så åkte vi och handlade efter lunch och när vi var klara var klockan närmare 14. Jag skulle åka och parkera bilen men mina kollegor som varit med och handlat tyckte att jag kunde åka hem istället, det var ju ändå min födelsedag. Sagt och gjort, jag tog bilen hem istället för till parkeringen. Mattias skulle jobba kväll och jag skulle få roa mig med systrarna på IKEA. Eftersom jag egentligen skulle sluta 16 hade jag nu några timmar att slå ihjäl och graviditetstestet låg ju bara där i lådan och väntade. Det gick ju inte att hålla sig så jag gick in på toaletten och kissade på testet. Tittade direkt efter plusset men inget hände. Jaha, falskt alarm även denna månad var min första tanke och jag gick ut och plockade med något i hallen. Kikade in på testet efter någon minut och där var det plötsligt, PLUSSET! Det var så svagt och litet så jag vågade inte tro det. De där berömda 5 minutrarna hade inte gått så jag tog mig ut till köket och satt med bultande puls och inväntade provtiden. Tillbaka till testet och denna gång gick det inte att ta miste, där var ett starkt och tydligt PLUS och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka.

När jag ser tillbaka på min graviditet och förlossning tror jag ändå att detta ögonblicket var ett av de största. Den känslan som det där lilla plusset framkallade, alla tankar, drömmar, förhoppningar och rädslor. Jag skulle bli mamma, det största, vilken otrolig känsla. Nu är hon här mitt lilla Tuva-troll och inget blev som jag hade trott, det blev större!

Konsten att andas ut

har nog inte lärt mig bemästra den konsten än... Jag känner mig fortfarande helt hypad efter dop-ruschen men försöker lugna ner mig så gott det går. Dopet gick kanon, jag ska skriva ett inlägg om det när jag fixat lite med bilderna! Gårdagen gick åt till att städa och fixa, både innan och efter dopet. När vi väl kom hem vid 22-tiden på kvällen var vi som tre urvridna disktrasor och föll i säng med en hård duns! Tuva somnade som en stock och sov (med en liten matpaus) ända till 08.45, det var skönt tyckte mamman! Idag har jag varit i stallet hela dagen medan pappan och Tuvan har lajjat själva hemma i lägenheten. Det hade gått jättebra och Tuva hade varit på strålande humör. Nu straffas tydligen jag för min bortavistelse för sen jag kom hem har hon varit sura bebisen... sånt är livet!

onsdag 19 november 2008

Slumra in slut ögonen...

...ska jag släcka ljuset? Dröm en dröm och dröm igen, jag ska vakta huset. Här hos mig har du det bra, här finns allt det du vill ha. För det kan jag lova, nu så ska du sova. Ja det kan jag lova, nu så ska du sova. (min favvo gonattvisa, text: Cornelis Wresvijk, musik: Anamma)

Sötaste lilla ungen somnade alldeles nyss själv i sin säng för första gången! Jag ammade i soffan för jag höll på att baka lite till dopet (vanligtvis ammar jag alltid sista svängen i sängen). Hon somnade som vanligt men vaknade när jag la ner henne. Mattias passade på att byta blöja för sista gången ikväll, och då vart trollet en piggis! Hon var glad och nöjd så hon fick ligga och snacka för sig själv i sängen och nu typ 15 minuter senare sover hon gott! På dagarna somnar hon nästan alltid själv i vagnen men jag har inte fått in någon bra rutin kring detta på kvällen. Dessutom är hon ju oftast ganska gnällig så det är inte det lättaste. Men nu när vi sett att det fungerar så får vi försöka fler gånger!

Jag har varit och handlat till dopet nu ikväll och Mattias och Tuva har varit själva hemma. Det är första gången som han har varit själv med henne och fått sköta allt, dvs. matning också (innan har jag vart iväg men bivit hemringd om hon blivit hungrig). Mattias tyckte det var jättemysigt och Tuvan hade varit på strålande humör. Sovit, snackat, lekt, legat naken och myst och sen ätit. Jag måste börja lämna de själva lite mer, jag tror alla vinner på det. Jag får komma iväg och andas lite, Tuvan får kvalitetstid med sin pappa och Mattias får känna att han har ansvaret, vilket gör att han växer i sin papparoll! It´s a win-win situation!

Hinner inte...

Tiden räcker inte till. Jag vill inte påstå att jag känner mig stressad, bara fullbokad. Dopet är på lördag, mat ska handlas, kläder ska shoppas, prydnadssaker ska pysslas, tårtor ska bakas, saker ska packas, kakor ska gräddas och hår ska klippas. Mitt i allt det här ska en bebis roas.

Nuförtiden kräver hon att bli road, det går inte att bara lägga henne i gymmet eller babysittern. Hon vill vara med! Titta, bita, suga och framförallt prata. Hon pratar hela tiden, och har ett favorit ljud som av den ovana kan (miss)uppfattas som ett missnöjt ljud. Det är svårt att beskriva ljud i skrift men det jag kan säga att om ljudet är att det är högt och inte speciellt vackert att lyssna på. Hon skriker ibland så högt så att rösten nästan spricker och efteråt är hon ibland lite hes. Hon är så stolt när hon har fått till de där ljuden! Vi var på mammagruppsträff på BVC i måndags och Tuva testade sina ljud på barnen där, det var inte populärt. En liten flicka blev ledsen och grät varenda gång Tuva lät... och hon lät i stort sett hela tiden! Hon har även börjat skratta högt. Vi har försökt få detta underbara läte på film men varenda gång vi tar fram videkameran så slutar hon skratta.

Den orala fasen är påbörjad, allt ska in i munnen, framförallt händerna. Hon suger på de hela tiden och allra bäst är det om hon även får låna mammas eller pappas fingrar. Vi har köpt en bitring till henne men händerna är populärast. Hon stoppar fingrarna så långt ner i halsen så hon får kväljningar, knäppa ungen :). Detta leder till att hon alltid har kalla händer och dreggelblöta bodysar. Mattias var en riktig dreggelunge när han var liten och det verkar som om Tuva ärvt detta av honom. Däremot tycker jag att hon kräks mindre nu, hoppas det håller i sig för jag luktar gärna annat än bebiskräk och sur bröstmjölk!

lördag 15 november 2008

Fredagsfest och dop!

Igår hade jag flickor hemma på middag. Vi dinerade på fisksoppa, godis, chips och dip och lite (med betoning på lite faktiskt) vin. Det var mycket trevligt! Tuva skötte sig, förutom några små spyor på gästerna, och somnade sött vid 21.30.

Idag står kompisen Lillys dop på agendan. Det är först klockan 14 och det känns bra, då hinner vi ha en slapp dag först.

Ridningen i torsdags gick bra. Men nu har jag grym träningsvärk. Tuva och moster Hanna hade haft det mysigt med bus och mys och långpromenad. BVC besöket gick också bra, trollet hade gått upp bra i vikt och har nu sprängt 5-kilos gränsen, 5,2 är nya vikten! Det var en student där som mätte Tuva denna gång och hon hade växt mycket sen förra veckan, känns som någon av de mätt lite galet kanske, ja ja nu var hon 60,3 cm...

Läskiga gubbar....

Redan för 2 veckor sedan reagerade Tuva på min kusins man som var hemma hos mina föräldrar. Hon stirrade länge, länge och till sist åkte mungiporna ner och ett illvrål kom ut genom lilla munnen. Fy tusan så läskig han var! Imorse var det morfar som var den skyldiga. Fina snälla morfar som bara ville prata med Tuvan blev läskiga, skäggiga morfar. Tuvan grät och gömde sig i mellan mammans bröst... Lilla trollet!

onsdag 12 november 2008

Kyrkoplaner

Idag har vi varit och träffat prästen som ska döpa Tuva nästa lördag. Han var jätte trevlig och kändes mjuk och behaglig. Jag var lite orolig att prästen skulle vara torr och stel (som jag har varit med om vid flera dop senaste tiden tyvärr). Det är ju en till bebis som ska döpas samtidigt och den familjen verkade också trevlig. Min syster ska ju sjunga på dopet och det visade sig att även den andra familjen hade en solist, så det blir mycket musik vilket jag gillar. Som psalmer valde vi Tryggare kan ingen vara och Du vet väl om att du är värdefull. Den sista hade vi på Emils begravning så det kändes rätt att ha med den som ett minne av honom.

På förmiddagen var vi med Isabelle och Lilly på Plantagen. Lilly ska döpas nu på lördag och Bella köpte lite pynt till borden medan jag kollade runt lite. Jag hittade massor av fint som jag skulle vilja ha och pynta med, hur ska jag någonsin kunna välja?! Efter det åkte vi hem till oss och åt köttfärssås och spagetti. Medans vi drack kaffe sov Tuva medan Lilly låg i babygymmet. Plötsligt säger jag: Vad tyst hon blev. När vi kikade ner på golvet hade hon somnat, lilla sötnosen!

Jag har varit så trött senaste dagarna. De där hormonerna som man haft sen förlossningen har börjat ta slut nu och jag känner mig galet trött nuförtiden. Imorse fick jag sova till 08.30 och det kändes jätte skönt. Igår var jag så trött så jag nästan grät och hade dessutom en tråkig, molande huvudvärk. Jag tror att jag till och med kommer kunna hålla mig vaken till 22 idag... det var länge sen jag lyckades med det!

Imorgon är det stallet som gäller. Jag ska rida för första gången på evigheter. Jag tror att jag red sist när jag var i vecka 28 ungefär, det är c:a 6 månader sen. Tuva ska vara hos min syster några timmar, det är första gången jag lämnar bort henne till någon annan än Mattias och det ska bli riktigt.... ähhh.... vad är ordet nu? Spännande??? Ja ja jag är bara 10 minuter bort om det skulle vara något (om jag inte är ute och rider dvs).

Nu vill trollet ha tutte och sen sova!

måndag 10 november 2008

Sjalbebis

Sjalen invigdes redan dagen efter inköpet, lite trevande dock. Det känns lite ovant att knyta den enormt långa historian och sen dessutom känna sig trygg och säker med att hon inte kommer ramla ur den... Men övning ger färdighet och igår invigde vi vaggpositionen. Tuva trivdes kanon bra ända tills hon blev trött, då vill hon helst sova själv i vagnen, inte nära mamma! Idag gjorde vi ytterliggare ett försök och denna gång blev det ännu bättre, hon somnade till vid ett par tillfällen till och med.



Så här glada är vi när vi sjalar!

Ett fast grepp om mammas linne för säkerhets skull.

Utveckling

Det händer så mycket med henne hela tiden. Allt registreras i den där lilla hjärnan. Hon betraktar mig ofta och länge, försöker göra likadant. Hon härmar mina ljud, höga ljud, låga ljud, små skrik och ibland låter det faktiskt som om hon säger hej! Kroppen rör sig hela tiden, varje vaken stund. Armar och ben sprattlar, hon vänder huvudet hela tiden som om hon försöker ta in alla saker på detta sätt. Ibland tror jag hon redan vet allt, hon ser så klok ut min lilla fis! Det är helt underbart och otroligt att just jag får vara med om detta. Att jag får vara med om Tuva!

Det är som den där gamla Aerosmith låten jag sjöng på Thias dop för 2 år sedan:
Dont want to close my eyes. I dont want to fall asleep, cause Id miss you baby. And I dont want to miss a thing...

Älskar!

fredag 7 november 2008

Första sprutan

avklarades på 3 månaders dagen, alltså i torsdags. Inte EN utan TVÅ sprutor fick den lilla, och det gjorde ont, på Tuvans ben och i mammas hjärta. Jag trodde inte att det skulle kännas jobbigt. Men när hon tittade på mig med sina stora ögon och darrande underläpp och såg ut som om hon undrade vad hon gjort för fel så kände jag mig som världens hemskaste mamma. Tack och lov glömmer de små fort. Mellan spruta nummer 1 och spruta nummer 2 (ungefär 30 sekunder) skrattade hon åt mig och när det väl var över var allt frid och fröjd.

Lilla plåstret på lilla låret...


Glad igen efter den hemska behandlingen!

Hon hade dock inte gått upp i vikt ordentligt, endast 140 gram på 2 veckor. Så nu är det intensivammning igen fram till nästa fredag då jag fått en ny tid på BVC. Hon hade växt på längden i alla fall, nu är hon 58,5 cm lång!

Eftermiddagen har varit en gnällig historia, kan det bero på att jag till middag igår och lunch idag åt fisksoppa med vitlök, aioli och vitlöksbröd?!

Tuva 3 månader

Igår blev skruttan 3 hela månader. Hon är så stor nu känns det som. Ibland tittar jag på henne och tänker: vart har min lilla tjej tagit vägen. Hon är fortfarande en mycket smal och spinkig bebis, men hon är lång!
En vanlig dag hos oss ser ut ungefär så här:
Trollet vaknar vanligtvis runt 5-tiden. Någon natt ibland då och då vaknar hon tidigare (typ mellan 2-3). I alla fall så äter hon en slurk vid 5-tiden, efter detta somnar hon om, ibland efter att ha legat vaken och kacklat en stund och ibland under tiden hon tuttar. Hon vaknar sen igen mellan 7-9 någon gång. Vi brukar ligga kvar en lång stund i sängen och prata, Tuva är alltid på strålande humör på morgonen. Efter detta kliver vi upp och klär på oss. Jag äter frukost medan Tuva ligger i babygymmet och pratar. Efter 1-1½ timme blir hon trött. Jag går då och lägger henne i vagnen med nappen och hon somnar på två röda sekunder. Hon sover vanligtvis någon eller några timmar, lite olika beroende på vad vi gör (om vi är ute och promenerar sover hon längre). På förmiddagen blir det mest äta och sova, när hon är vaken är hon oftast nöjd och pratar mycket. Hon är inte så förtjust i att ligga ner utan vill mycket hellre stå eller sitta i någons knä. Eftermiddagarna ser ungefär likadana ut. Hon sover mycket om hon ligger i vagnen och den rullar, är vi hemma är hon vaken mer. Pappa kommer hem vid 16.30-tiden och då lagar jag middag medan Tuva myser med pappa. Har vi tur sover Tuva medan vi äter men om hon inte gör det är hon oftast nöjd. Lite senare på kvällen blir hon gnällig, då brukar vi klä av henne och hon får ligga och sprattla i bara blöja vilket hon ÄLSKAR. Så kan hon ligga i över 30 minuter om hon får bestämma. När hon börjar känna sig nöjd med sprattlandet brukar vi ibland (oftast) ta en lång härlig dusch tillsammans, någon enstaka gång badar hon men hon föredrar duschen. Efter detta får hon hoppa i pyjamasen och nu brukar klockan vara närmare 20.30. Jag och Tuva går och lägger oss i sängen och hon får tutta litegrann. Jag brukar kolla på tv men somnar oftast. De flesta kvällarna somnar hon gott och jag kan sen lyfta över henne i hennes säng där hon sover, förhoppningsvis, hela natten!

Sötaste ungen, exakt 3 månader