onsdag 31 december 2008

Året 2008

Den sista kvällen 2007 och den första natten 2008 spenderades hemma hos Lotta och Johan. Jag var nykter, för i min mage låg det lilla frö som skulle bli vår Tuva. Redan då, när endast c:a 9 veckor av min graviditet gått trodde vi att det skulle bli en liten tjej.

På nyårsafton med lilla Tuva i magen

Illamåendet satt i nästan hela tiden men i mitten på januari började det mer och mer släppa. Vi var på inskrivning på MVC och samma dag fick jag med hjälp av min favoritläkare Magdalena se lilla bebisen för första gången. Några veckor senare fick även Mattias komma till mitt jobb för att för första gången se liten. Vintern i stallet är snöfri och geggig men jag kämpar på med både mockning, fodring och ridning trots små bekymmer med ryggont. I mitten på februari känner jag den första lilla antydan till sparkar från den lilla. Vi reser upp till norrland för att fira Mattias 30-årsdag och smärtor i ryggen gör att jag sover dåligt, vi har dock en trevlig helg med familjen.


Mattias på väg till överaskningen, Bobaborg!

I början på mars är det äntligen dags för rutin ultraljudet, allt ser bra ut. Det beräknade förlossningsdatumet blir framflyttat från 24 juli till 4 augusti (men vi satsar på en 080808). Vi boar och shoppar och förbereder oss för bebisens ankomst redan nu, så mycket som ska handlas och det är ju så roligt! I slutet på mars konstaterar jag att nu kan man se att jag väntar barn och blivande pappan får känna en första spark. Halsbrännan dyker ovälkommet upp i samband med påsken som spenderas på jobbet och hemma hos mamma och pappa. Vagnen inhandlas, tidigt visserligen men vad gör man när man hittar den man vill ha till en billig peng på blocket?! I början på april märker jag att det blir tyngre att jobba på i stallet och en antydan till foglossning börjar göra sig påmind. I början på maj är vi på bröllop i UNDERBART vårväder. Jag sjunger i kyrkan och det är tungt med den stora magen, men jag känner mig vacker. Jag får min havandeskapspenning godkänd och nu börjar jag se ett mål i sikte. Jag jobbar mitt sista pass en kväll i början på juni. Nu ska jag bara vara ledig och njuta hela sommaren. En värmebölja gör att jag att jag premiärbadar redan i juni, i Largen såklart. På landet är det renovering och utbyggnad som står på schemat!


Utbyggnaden på landet (det omålade)

I mitten på juni går vi på föräldrautbildning, en heldag i ett gassande hett rum, vi lär oss dock inte mycket nytt. Vi renoverar i vår lägenhet. Ett gäng spanjorer som talar dålig svenska och vi känner oss mycket oroliga för resultatet. Vi bor hemma hos mamma och pappa under renoveringen och det är också där vi firar midsommar med Hanna, Chris och Dylan. Jag får en fruktansvärd klåda över hela kroppen och tar blodprover på MVC som visar sig vara helt normala. Mattias börjar sin semester efter midsommar och så fort vi fått ut spanjorerna ur den färdigrenoverade lägenheten åker vi upp till familjen i norr. Vi spenderar någon vecka där i blandat sommarväder. Vi spenderar resten av sommaren med att pyssla på hemma , vara på landet och göra små utflykter.


På utflykt i stan i v. 38.

Mattias, Dylan och jag (ja, Tuva med såklart)

Jag tycker det är jobbigt att sova, är uppe och kissar varannan timme och vaknar ofta och har ont i hela kroppen. Mamma fyller 60 och bjuder på stort kalas på landet i extrem hetta. Natten mot festen tror jag inte jag kommer kunna vara med och ligger vaken i tre timmar med förvärkar, hinner dock vara med på festen men är trött och slö. Mattias börjar jobba igen och värmen håller i sig. Jag ägnar mina dagar åt att ligga i en solstol på Södran och sola min tjocka mage. Ungefär samtidigt som värmen ger med sig känner jag första värken och efter 1½ dygn med värkar föds vår älskade Tuva den 6/8 kl 08.52.


Första amningen. Tuva någon timme gammal.

Mängder med människor gratulerar, hälsar på, skickar SMS och kommer med presenter. Mattias är hemma de första 3 veckorna och vi lever i en liten bebisbubbla. OS sändningarna står på i stort sett dygnet runt och jag, full av amningshormorner, gråter över folks guldlycka. Jag ammar lilla trollet och det fungerar bra men gör galet ont. Vi får besök av en mäkta stolt farmor i några dagar. Vardagen rullar på, Mattias börjar jobba och jag fyller mina dagar med Tuva och vardagsbestyr. Vi åker en premiärtur till landet och målar hus i slutet på augusti.


Sara i målartagen på landet.

I september åker vi upp till norrland för att hälsa på Mattias familj för första gången.


Med kusinen Jossan.

Hösten blir vacker, vi går på höstmarknad på Skansen och tar familjekort.


Skansen, i moster Hannas famn

Amningen börjar strula när Tuva är 2 månader, det blir mycket gråt både från mig och Tuva. Vi kämpar på och hamnar tillslut på banan igen! En helg i slutet av oktober åker vi med vänner till landet och plockar svamp, en underbar helg.

Ett riktigt svampår blev det.

I mitten på november är det äntligen dags att rida igen, efter 6 månaders uppehåll. Min födelsedag hamnar i skymundan eftersom Tuva döps i Ekerö kyrka dagen efter. Faddrar är Ida och farbror Tomas och moster Sara sjunger underbart vackert i kyrkan.


En nydöpt liten Tuva

December rusar förbi i en väldig fart och plötsligt är det 4:de advent och julfirande hos mormor och morfar. Dagen innan julafton bär det återigen av upp till Härnösand och julafton hos farmor. Vi kommer hem igen på annandagen mätta på julmat och paket!


Årets julkort/tackkort till dopet.
När jag skriver detta är det nyårsafton. Kvällen ska firas tillsammans med moster Sara och Thomas. En smarrig vitchoklad glasstårta står i frysen i väntan på desserten.

2008 bestod till stor del av väntan, närmare bestämt 8 månaders väntan. Resten bestod av lycka. Det här året var nog det största i mitt liv och jag ser fram emot kommande år och allt vi kommer få uppleva med vårat lilla troll. Jag tänker inte ge några nyårslöften, bara försöka leva i nuet och njuta av tiden jag har med Tuva.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vad kul att läsa din härliga, glada resumé av föregående år. :-)

Ska läsa lite mer senare men nu hör jag att Leo har vaknat.

Kramar!