Utvecklingsfas?

Jag hoppas verkligen att det är en utvecklingsfas, att det inte är så här hon har tänkt att vara. Hon är så extremt gnällig för tillfället, kvällarna är värst då är hon antingen gnällig eller hysterisk. Hon vill vara nära, nära hela tiden helst sitta i min famn konstant men inte ens det hjälper. Hon har ingen ro i kroppen, det spritter i henne hela tiden men hon orkar inte riktigt hänga med. Hon vaknar flera gånger per natt, bortskämda jag är ju van vid att hon sover hela nätterna. Oftast är hon glad och somnar om efter lite tutte, men jag hoppas att det bara är tillfälligt för jag gillar att sova hela nätter. Att amma fungerar knappt alls för tillfället, på morgonen och förmiddagen är det okej men ju längre dagen går desto mindre tålamod får hon. Hon släpper hela tiden bröstet och skriker och däremellan försöker hon sätta sig upp med tutten i munnen (aningen smärtsamt kan mamman meddela). Vi ger henne ersättning på kvällarna eftersom hon inte nöjer sig med bröstet och det gillar hon bättre, hon kan ju sitta upp och äta det. Allra bäst är det om jag ammar liggandes i sängen så jag får väl göra det oftare antar jag!

Jag var på mammagrupps-träff på BVC idag och de allra flesta hade samma "problem" med sina bebisar så jag antar att det hör till. En av mammorna pratade om 19 veckors krisen (jag har beställt boken Växa och upptäcka världen som jag fått rekomenderad av flera personer) och antar att det är den Tuva har hamnat i. En mysig sak är att hon blivit så gosig, hon kramas verkligen nu och det är det mysigaste som finns. Långa stunder är hon nöjd i min famn med kinden mot mitt bröst och min tröja i ett fast grepp. Det är mindre trevligt när hon får tag i mitt hår och drar, hon lyckas alltid få tag i underhåret (aj aj aj).

Nu lät det här kanske som ett mycket negativt inlägg. Det är inte så farligt som det låter. Jag tycker fortfarande att Tuvan är det bästa som hänt och att det fortfarande är mycket roligt att vara hemma med henne och dela hennes dagar. Men det är aningen frustrerande när hon är ledsen och man inte vet vad som är fel. Speciellt när Mattias jobbar kväll och jag inte får någon avlastning! Precis för tillfället sitter hon i soffan med sin pappa och myser. Hon har tryckt i sig typ 250 ml ersättning senaste 2 timmarna och verkar mycket tillfreds med tillvaron. Lilla älskade troll!