Om degighet.

Usch och fy va man är degig. Jag gick ju upp en del under graviditeten. En del är ungefär 10-12 kilo, vet inte exakt. I vecka 36 när jag var hos barnmorskan hade jag gått upp totalt 8 kilo men sen drog det iväg lite på slutet, förmodligen en hel del vätska, det var ju ruggigt varmt sista veckorna. Nu sitter jag i alla fall här 1 månad efter utpluppning. Visserligen en 7-9 kilo lättare än i vecka 40 men betydligt degigare än förra året. Jag hade ju bestämt mig för att gå ner i vikt när graviditeten var avslutad och nu inväntar jag bara inspirationen, som lyser med sin frånvaro. Hur löser jag detta då: Jo jag klär mig i de mest oformliga kläder jag hittar, sätter upp (mitt mycket oklippta) hår i en praktisk aptråkig frisyr och använder inget smink alls. Kan ju säga att detta sätt inte direkt bidrar till ökad inspiration. Jag har ju tänkt att promenera en hel del med hunden men det går sådär. Visserligen har Tuva tidigare inte gillat att promenera, men det är ett minne blott så det kan jag inte använda som ursäkt. Får helt enkelt erkänna: det är JOBBIGT att promenera. Jag har alltid (trots min övervikt) haft bra kondis men inte längre. Jag har tänkt att jag så småningom blir inspirerad men nu börjar jag tro att det inte kommer hända. Får kanske sätta upp ett slutdatum?! Slutdegat!!! Återkommer om detta.